2009-06-16

Blir friskolor positivt särbehandlade?

Med anledning av debattinlägget i dagens Strengnäs Tidning Friskolan gynnas mer än den kommunala signerat Erik Rundström, finns det anledning att fundera över hur skolorna använder sina pengar. Rundström hävdar att:

"Den gymnasiala fri– och elitskolan i Strängnäs har råd att hålla sig med drygt 10 lärare per 100 elever, medan den kommunala gymnasieskolan tvingas banta sin organisation till cirka sex lärare per 100 elever. Ger det lika förutsättningar?"

Rundström kunde också lagt till att elevtiden generellt sätt är högre bland lärarna på friskolorna. Man kan invända att Rundström glömmer att peka på vilka 10 friskolelärare som ställs mot de 6 kommunala. Vilken behörighet har dessa? Det kan vara så att priset för en behörig tillsvidareanställd kommunal lärare är nästan en 1,5 visstidsanställd och obehörig friskolelärare som dessutom vet att han eller hon måste leverera för att vara kvar.

Men vad beror detta på? Får friskolorna högre elevpeng? Nej. Avviker de från skolplanen och de mål som finns för skolverksamheten? Nej.
Det finns ingen anledning att hävda att friskolorna särbehandlas. Därför finns det ingen anledning för de kommunala skolorna att särbehandlas heller. Däremot finns det all anledning att fråga sig om de resurser som den kommunala skolan har är de rätta och om de används på rätt sätt. I slutändan är det ju eleverna som väljer vad som är rätt eller fel. Ju fler som väljer friskolealternativet ju aktuellare blir frågan.
Som jag ser det vilar ett stort ansvar på skolledningen att skapa förutsättningar för att skolor ska kunna leverera det som friskolorna gör, om nu friskolorna levererar något som är bättre än de kommunala. Det är en spännande utmaning som fler skolledningar borde anta.

2 kommentarer:

Claes Eriksson sa...

Hej Patrick
Du skriver:
"Som jag ser det vilar ett stort på skolledningen att skapa förutsättningar för att skolor ska kunna leverera det som friskolorna gör, om nu friskolorna levererar något som är bättre än de kommunala."
Jag är inte säker på om du menar skolledningen på enhetsnivå eller politisk nivå, men det är ju precis vad skolledningen på Långbergsskolan gjort. Då vill den styrande majoriteten lägga ner den. Sedan försöker man istället minska friskolornas attraktionskraft genom att dra in skolskjutsarna.

hälsn. Claes

Patrick Baltatzis sa...

Cleas,
Jag menar förstås på skolnivå.
Jag är dessvärre inte insatt i fallet Långbergsskolan, men att minska attraktionskraften för friskolorna genom att ändra på förutsättningarna känns inte rätt och frågan är om det ens är lagenligt.
Skolor oavsett om de är kommunala eller inte ska leva upp till målen som omgärdar verksamheten. Lika villkor kommer det först att bli när de kommunala skolorna bolagiseras och ges större autonomi. Denna lösning har inte diskuterats än, men kanske är det hög tid att ventilera sådana lösningar när kommunen inte tycks klara av att levera de alternativ "kunderna" vill ha.
Jag kan tänka mig att om kommunen överger Långbergskolan är det som att ge bort ett trumfkort till marknaden. Är det det man vill?