Vi avskyr dålig reklam och älskar bra reklam!

En favorit i repris! Från 2006. Lika roligt fortfarande.

Det lärare behöver kunna...

Det ställs många krav på dagens lärare. Det tycker jag är bra. Vissa krav är befogade andra inte, men att vi har förväntningar på våra barns lärare är naturligt. Så har det nog alltid varit och så kommer det att vara framöver. Frågan är vilka krav som är relevanta och rimliga att ställa? För mig som förälder är det självklart att lärarna tillsammans med oss föräldrar lär barnen det grundläggande: att läsa, skriva, räkna och att förhålla sig till andra på ett bra sätt. Men hur gör vi våra barn till sina egna lyckas smeder i en framtid som är så hårt driven av teknologi och krav på ständigt lärande? Vilket ansvar har lärarna och vilka kunskapskrav ska vi ställa på dem? Och framförallt vilket ansvar har vi som föräldrar? Vågar vi ställa krav på våra skolor, deras chefer och lärarkollektivet?

Karin Alexandersson har på sin blogg skrivit ett mycket tänkvärt inlägg: 10 saker en lärare bör klara av...Och givetvis handlar hennes inlägg om hur nätet och digital teknik kan inlemmas i undervisningen. Här saknar de flesta skolor en strategi och där lärarnas färdigheter är en viktig komponent. I sitt blogginlägg pekar Karin på färdigheter som är universella för lärare men framförallt på färdigheter som är knutet till den nya lärmiljön på nätet. Läs och begrunda!

Tillägg:
Malmö Högskola har en utmärkt tidskrift som heter Teori & Praktik. Bland annat har tidningen haft ett tema om vad en bra lärare är. Läs tidningen här.

Visst går det

Höga förväntningar på eleverna ger bättre resultat. Äntligen ett exempel på att det inte finns några dåliga elever, bara dåliga skolor. DN skriver om en grundskola i Essunga som för ett par år sedan hade en av landet sämsta resultat bland niorna. Idag ligger man i toppen.  DN har pratat med skolans rektor som säger:

- Vi har tänkt om. Tidigare skyllde vi på eleverna, "de kan inte bättre". Men det kan inte vara elevernas fel när vi har god lärartäthet och goda resurser. Det är vårt ansvar att alla ska kunna lyckas.

En viktig del av framgångsreceptet är att alla behandlas lika och att alla ska ha höga förväntningar´på sig. Rektorn förklarar.

...ingen elev mår bra av att bli varaktigt utplockad till en särskild grupp. Till slut tror eleven att den är mindre begåvad. 

 Dags att kräva en ny syn på skolan, men givetvis måste det finnas rimliga resurser tillgängliga och en debatt om vilken nivå på lärartäthet som är just rimlig.  

Monarkin är död. Länge leve demokratin!

Idag gifter sig Victoria Bernadotte och Daniel Westling. Monarkin och dess leverne är dokusåpa på hög nivå. Att vi har en liberal demokrati som omfamnar monarkin är för mig en gåta och en självmotsägelse av stora mått. Lena Andersson i skriver så  DN om uppmärksamheten kring bröllopet:

Det vi bevittnat är konformismens och konventionernas hämnd på queerperspektivets, mångfaldens och normkritikens insteg i samhällsdebatten. Mamma, pappa, barn. Klara könsroller, livslång tvåsamhet. Bröllop, äktenskap, reproduktion och familjelycka som svaret på den fråga som existensen är. Kristdemokraterna kan åka ur riksdagen utan harm i höst, de har segrat. Det entoniga samhället, där alla är överens om ”kärleken” och hur den ska manifesteras, har gjutits med trivialitetens betong. Ifrågasättandet av vad den kungliga familjesynen legitimerar och normerar har dränkts under alla pappershjärtan och hälsningar.

Monarkin är ett musealt föremål och bör sälla sig till vikingar och Sturar, som företräder idén om vissa familjers överlägsenhet, vilket är den bärande idén i en monarki och som Per Svensson skrivit om i boken "Monarkin har aldrig varit farligare än nu".

Lena Andersson skriver:

Den idén rullar i kortegevagn genom Stockholm i dag. Den är inget för ett demokratiskt samhälle att fira och kalla för kärlek, utan något att rösta bort.

Tillägg: 


På Newsmill.se har frågan om monarkins vara i Sverige diskuterats under en lång tid. En av de intressanta trådarna följer du här. Min ståndpunkt är att liksom kyrkan, ska monarkin skiljas från staten. Det är en konsekvens av sekulariseringen och av demokratiseringen av vårt samhälle. Vad gör vi med kungahuset? Bolagisera och börsintroducera! Det verkar vara stort intresse för prinsar och prinsessor även framgent, och den nya folkaktien Kungahuset kan säkert vara en bra placering.

Cykelbanor?

Jag hade förmånen att samtala med en god vän om att ta ansvar för vår framtid. Det gällde förstås miljön och om vi kan leva som vi gör. Min ståndpunkt är att vi har ett val. Att exempelvis ta cykeln eller att gå istället för bilen när vi ska ner på stan är ett sådant val vi bör överväga. Och visst är det mycket billåkande! För att vara en liten stad och kommunen har jag en känsla av att det är alldeles för mycket. Jag undrar vad man från politiskt håll tänker på när man utlokaliserar skolor som man nu har gjort med Thomasgymnasiet och Långbergskolan. Den har valt väg - bilismens.

Inte bilen under milen är en kampanj som vill få oss att agera annorlunda. Och skulle jag anamma deras budskap skulle uppskattningsvis 90 procent av mitt bilåkande försvinna. Till förmånen för miljön, min och andras hälsa.

Återstår då frågan om vilket stöd jag har i förändrad attityd och vana? Vad är det för förutsättningar jag har för att göra det goda valet istället för det miljöovänliga? Som småbarnsförälder och heltidsarbetande kan jag känna att min vardag handlar om att vinna tid. Att inte behöva vänta 1 timme och 40 minuter på morgonen för att det är då nästa tåg till Eskilstuna går som jag missade för att det var broöppning kl. 08.05 (mina barn går i skola på Tosterön). Känner jag mig trygg med att släppa iväg mina barn (åtta och tio år) på cykel genom hela stan på en väg som är den mest trafikerade på morgonen, bil måste jag ändå ta för fyraåringen är för liten och hon ska till dagis på Tosterön.

Det jag far efter är på vilka principer vi utvecklar vår stad? Hur kan vi göra det lättare för alla att ta cykeln eller att promenera istället för att åka bil? Hur skapar vi en situation där kommunikationer är både säkra, miljövänliga och tillgängliga? Fler cykelbanor, fler avgångar med buss och tåg?

Låt förslagen hagla!