Därför står jag på Strängnäspartiets lista!

Jag och min familj flyttade till Strängnäs för att vi fann bra boende och en bra skola för våra barn på behagligt avstånd från Stockholm. Både jag och min hustru Pernilla jobbade då i Stockholm. Att Pernilla vuxit upp här och hade sin familj här var också ett plus. Den lite längre flytten till Skåne där jag kommer ifrån var aldrig aktuell. Vem vet på ålderns höst vart det bär iväg, men ännu är det en bit kvar till dess och just nu är det Strängnäs som gäller för mig, Pernilla och våra barn. Det är därför jag är engagerad i Strängnäs framtid.

Vi flyttade till Strängnäs sommaren 2006 och i september samma år gick jag ner till dåvarande Thomasgymnasiet och röstade. Min lokala röst föll på miljöpartiet. Föga visste jag om vad miljöpartiet hade för aktiva politiker i staden eller vilka frågor som partiet drev i Strängnäs. Däremot kändes det angeläget att rösta på ett parti som hade en helhetssyn med miljöperspektiv som jag tycker är centralt för en ort som Strängnäs, med sin historia och sin vackra natur. Den gångna mandatperioden har visat att det fortfarande är angeläget, men 2010 är det ett annat parti som får min röst.

Strängnäs kommun är intecknat till över 2 miljarder kronor. Varje strängnäsbo, ung som gammal har en skuld på ca 80 000 kronor. 2008 gick kommunen back ca 700 kronor per kommuninnevånare enligt Statistiska Centralbyrån. Våra skatter räcker inte till att betala av på skulden trots den extremt höga skattehöjningen på 90 öre häromåret. Bara räntorna uppgår till uppskattningsvis 60-70 miljoner kronor årligen, det är tre gånger den budget Kulturnämnden, nämnden jag sitter i, har. Idag lånar vi pengar för att betala räntor. Det förstår vem som helst att det inte är sunda finanser. Den mörka ekonomiska verkligheten ska ställas i kontrast till en annan ljusare bild.

Strängnäs har en positiv inflyttningstrend, de företag vi har är framgångsrika i sina branscher, vi har ett rikt kulturliv, vi har en attraktiv boendemiljö och Strängnäs kommun är strategiskt beläget i Sveriges största tillväxtområde.

Det är tillgångar man kan belåna, men frågan är hur mycket och hur länge kan vi låna innan vi naggar kommunens huvuduppdrag skola och omsorg i kanten? Redan idag får skola och omsorg mindre resurser. De 700 kronor per kommuninnevånare och år som kommunen går back med tas från våra barn och våra äldre. Att fortsätta så är att springa ifrån vårt ansvar och vårt uppdrag.

Idag har vi en kommunalskatt långt över riksgenomsnittet och dessutom höga kommunala avgifter. Strängnäs kommun ligger ett helt verksamhetsår efter ekonomiskt. Detta trots att vi har den största befolkningstillväxten av alla kommuner i Mälardalen. Vi kan bara förlita oss på att ännu fler ska flytta in i kommunen för att på så sätt få mer skattemedel, men handen på hjärtat: Hur mycket lockar höga skatter och dyrt VA? Frågan vi måste ställa oss är om den kommunala servicen i Strängnäs kommun är prisvärd. Får vi tillräcklig kvalitet för det vi betalar? Använder kommunen våra skattekronor effektivt?

Fortsätter vi med skattehöjningar och dyrare avgifter undergräver vi det som är viktigast av allt och det som är vår plikt: att se till så att våra barn och äldre får det de behöver. Det som är oroväckande är att inget tyder på att skuldberget kommer att minska, trots att kommunalrådet skryter om rekordår och om hur Lean ska öka den kommunala produktiviteten. Rekord gäller inte bara för överskottet som nota bene är resultatet av tillfälliga tillskott från statskassan, lärartätheten är också på en rekordnivå. Den har aldrig varit lägre.

Man kan undra hur det blivit så.

Min förklaring är att Strängnäs är kvar i en tid som påminner om brukserans. Kommunens mäktiga och ofta egenmäktiga män och entreprenörer bestämmer villkoren för kommunens utveckling. Det som är vår gemensamma framtid bestäms i närheten av få. Ansvaret att sköta kommunens ekonomi är på delegation till någon. Vem vet vi övriga inte riktigt. Demokrati är inte är självklart för alla och det är därför som partier som Strängnäspartiet finns och har funnits sedan 1992.

Tillståndet i Strängnäs kommun är ytterst otillfredsställande och olyckligt, frustrerande för alla som flyttar hit och som upplever hur möjligheten vid Mälaren som Strängnäs kommun är, kohandlas bort. Stadens hierarkiska och patriarkala arv från kyrkan och militären gör sitt till och att Strängnäs befinner sig en framtidsskugga är i skenet av det fullt förståeligt. Det är denna skugga som kostar oss Strängnäsbor en massa pengar. Det är det omoderna och otidsenliga Strängnäs som blöder.

Det moderna Strängnäs har vi inte sett ännu. Det är däremot dags att öppna dörrarna för det. Och öppenhet är nyckeln. Ju fler som får höras och lyssnas på, desto bättre blir besluten. Att vinna val innebär inte enbart att man har rätten att bestämma utan i lika stor utsträckning har förpliktelsen att lyssna på sin ibland bättre hälft. Det vi har sett i Strängnäspolitiken de senaste åren är det motsatta. Förhållandet mellan regering och opposition har präglats av misstroende och missämja. Centern och folkpartiet, politiska blodsbröder i kommunen har söndrat och härskat sig till makten i flera mandatperioder, och trots att de samregerar med socialdemokraterna så styrs Strängnäs i realiteten av nio mandat, de som centern och folkpartiet har tillsammans.

Min slutsats är att något är fel i Strängnäs och det har blivit dags att ändra på det. Därför har jag engagerat mig i Strängnäspartiet och jobbar jag för en förändring och förnyelse av kommunen, utan lojalitet till något särintresse men med intresse för allas röster i sakfrågorna. Under det gångna halvåret har jag suttit i kulturnämnden och fått en inblick i förutsättningarna för en liten nämnd. De är tuffa. Kulturfrågorna kräver kompetens, men sätter man sig in i frågorna finner man att den fula ankungen faktiskt kan bli en svan som alla kan bli stolta över. Och det har vi ett stort behov av i Strängnäs. Jag kommer att återkomma i kulturfrågorna.

I valet i höst ställs de som vill fortsätta att inteckna framtiden bakom lyckta dörrar mot de som vill ha ett modernt och demokratiskt Strängnäs, de få mot de många, det gamla mot det nya. Min röst lägger jag på Strängnäspartiet, för att partiet liksom många med oss vill se ett modernt och demokratiskt Strängnäs.