af Ugglas är en seger för Pippi

Efter en start på helgen med födelsedag uppvaktad med frukost av mina älskade tjejer och Club Stormy Monday i fredags, ägnade familjen lördagen åt vernissage på nyöppnade Bok & Form och Melodifestivalens Andra Chansen.
Andra Chansen är slöseri med tid, om det inte varit för artister som Caroline av Ugglas. Många tidningar anser att hennes framgångar i Melodifestivalen är en skräll. Harry Amster i Svenska Dagbladet vill se henne ute ur tävlingen. Jag tror att vi behöver henne. Musikaliskt bryter af Ugglas ingen ny mark. Hon följer en musikalisk genealogi som började på 50-talet via soullegenden Curtis Mayfield och vidare med arvtagare som Jimmy Hendrix och Janis Joplin och många andra i soulgenren. Det af Ugglas gör i Snälla snälla, är att stanna upp och fånga oss där vi är förlorade och fångade i ett TV-format som för länge sedan dövat oss från kritiskt tänkande och givit oss en trygg normalitet. Hennes till synes klumpiga rörelsemönster och staccatorika frasering, väcker oss och ger oss ledtrådar ut ur förutsägbarhetens labyrint. Vi vill inte alltid vara trygga, trots att trygghetens lov så ofta besjungs. af Ugglas ger uttryck för uppror på ett charmigt och älskvärt sett, på samma sätt som Astrid Lindgrens Pippi Långstrump gör. af Ugglas är scenens Pippi och den artisten behöver vi. Därför kommer hon att gå långt...längre än den trygga normaliteteten någonsin har förutsättningar att ta oss.