Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Slaget om Visholmen handlar om mötet mellan det nya och gamla Strängnäs. En fight mellan de som väljer att bo i Strängnäs för dess kvaliteter som småstadsidyll och de som hemmablinda förringar Strängnäs värde. De senare företräder en samhällsbyggnadsmodell som i grunden bygger på kvartalskapitalism som företräds av entreprenörer med stark drivkraft och vilja. I Strängnäs är dessa synnerligen framträdande.
Jag förringar inte vikten av driftiga människor. Vi behöver fler sådana. Inom alla områden. Men driften måste styras av värden som är mycket större än att ha störst kristallkrona. Det saknar jag i Strängnäs. Jag saknar framförallt politisk drivkraft och politiker med en större agenda än att få ihop ekonomin, även om det är viktigt. Men det är inte viktigast. Ekonomi är medel för att uppnå ett samhälleligt värde. Entreprenörer är sällan goda samhällsbyggare. De är rastlösa vinstmaskiner. Gott så, men de ska inte styra samhällsbyggnaden.
Eskilstuna Kurirens kampanj för ett kommersialiserat Visholmen är ett stöd för entreprenörer som samhällsbyggare. Det är en farlig ståndpunkt och utveckling. Jag läser därför med glädje och befrielse Karl-Yngve Åkerström inpass på Voronovs lördags-odyssé. Voronov ser Visholmsdebatten som en kamp mellan bakåtsträvare och utvecklingsivrare. Opinionen är emot honom. Det visar inte minst Åkerströms inpass.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar